Brev från levermottagningen och dietistsamtal och mycket att tänka på

Det är bra att vara tillbaka på arbetet, måste gå upp på morgonen och göra mig i ordning. Promenerar till Roslagsbanan och på jobbet är jag efterlängtad och behövd. Det fungerar bra då mitt arbete mest innebär att jag sitter framför datorn och gör mina arbetsuppgifter i egen takt och utan för stor press. Jag kan ta en paus och äta när jag vill och pratar med mina arbetskamrater om allt möjligt. Det gör att jag mår bättre även om jag är rätt trött på kvällen hemma.

I går fick jag ett brev från levermottagningen. En sjuksköterska ringer mig på tisdag och innan dess ska jag ta prover och väga mig. Vi kommer sedan att ha kontakt var fjärde vecka.

Idag ringde dietisten. Mitt under ett möte står det Dolt nummer på mobilen. Det kan det stå när de ringer in mig också, men inte denna gång. Dietisten kollade lite hur trött jag var, vad läkarna hade sagt om svullna ben och vatten i kroppen (inte så mycket, svarade jag) och hur ofta jag äter, vilket är hennes standardfråga:). Ca sex gånger per dag minst, då blir hon nöjd. Och vikten var ungefär samma som förut. Jag har inte drabbats av viktnedgång. Hon tyckte jag verkade stabil och ringer igen först om två månader, om inget hänt innan dess.

Jag kommer hela tiden på saker som måste fixas. Att någon ska skriva på bloggen när jag åker in. Att jag måste kolla hur långt från Huddinge jag kan vara, kommer inte ihåg om det är en viss tid som gäller förutom att jag ska hålla mig inom Stockholm Län. Att prata med mina chefer om hur de ska göra när jag plötsligt inte är där. Jag har också förberett ett sms jag ska skicka iväg när jag åker in, bara jag inte gör det av misstag....

Någon måste ta hand om mina fåglar, ev räkningar, mm. Det är nog lättare när man har en sambo...

Har också ringt osteoporosavdelningen för att skynda på behandlingen mot benskörhet, den medicin jag ska få med dropp så vi hinner med det innan transplantationen.

Det var allt för denna gång,