måndag 5 oktober 2015

Kvar på K89 och en tredje biopsi

Inte blev det nån hemgång inte. På söndagen fick jag veta att mitt HB låg på 87. Den ska vara minst 117 hos kvinnor. Och mitt normalvärde är runt 130. Det har sakta dalat så de beslöt att ge mig två påsar blod och behålla mig här till måndagen. Jag hade känt mig rätt svag så jag såg fram emot blodet. Så fram emot eftermiddagen kom blodet. Jag fick också börja ta Dimor mot diarrén. Sonen C kom på besök och på lördagen var sonen À här. Båda besöken mycket välkomna. C åker nu tillbaka till Malmö och A skulle flytta hem till mig på måndan var det tänkt. Sen har jag några vänner som kan ta ledigt med närståendepenning för att komma till mig nån dag då och då. Så vi började planera för detta.  Måndag: natten var sådär, har mycket refluxproblem på nätterna med kramper i matstrupen. Nåja, morgonen kom med sina rutiner och när jag vid 9 var på väg för att hämta min frukost eller på väg tillbaka mötte jag överläkarna H och G. De hade dåliga nyheter. Mina levervärdena hade gått upp så nu ville de göra en ny biopsi. De var så vänliga så det var svårt att bryta ihop över detta. Men på rummet grät jag lite men blir ändå förvånad över mitt lugn inför allt som händer. Sen gick det så bra. Jag fick komma ner redan på förmiddagen och de spelade lugn rymdmusik! Jag fick Stesolid, en syrra höll mig i handen och läkaren bedövade långsammare än han någonsin gjort. Jag är omgiven av underbara personer här min superfina familj och fantastiska vänner!💙 Så nu är det bara att vänta på svaret. Kommer nog i morgon.
 K

4 kommentarer:

  1. Det blir visst inte alltid som man har tänkt sig. Men jag läste nyligen ett citat från Winston Churchill: "Om du går igenom ett helvete - fortsätt gå!" Jag kommer osökt att tänka på det när jag läser din blog. Så småningom vänder det och blir bättre, så kämpa på!
    Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon sa till mig att det var en berg och dalbana. Då kom jag på att det inte är så jag känner. Jag ser mig som Super-Mario (har aldrig spelat men ändå) som glatt hoppar fram till en glad melodi. Sen kommer det ett hinder som måste övervinnas men efter det är det bara att fortsätta igen! Ungefär som Churchill 😀😀

      Radera