Å så tillbaka på K89 igen

På natten till torsdagen fick jag ordentlig klåda. Speciellt i handflator och fotsulor. Jag tog Atarax och sömntablett men vaknade ändå efter några timmar med superklåda. Hade läst i bipacksedeln på Atarax att det gick att ta högre dos än vad jag blivit rekommenderad av läkare, men jag vågade inte höja på eget bevåg. Så jag tog Tavegyl men det hjälpt inte. Jag sov knappt på hela natten. Nån gång på morgontimmarna bestämde jag mig för att ta en morfintablett i min desperation. Kanske den kunde hjälpa. Det var bara det att jag råkade  ta av en lite starkare sort som jag av misstag fått utskriven när jag åkte hem efter transplantationen. Den låg längst in i medicinskåpet men jag lyckades i mitt uttröttade tillstånd hitta den. Sen försökte jag sova igen, men inte hjälpte morfinet mot klådan fast jag blev lite tröttare. Lyckades nog slumra in lite på morgonkvisten. När jag gick upp höll jag på att svimma i köket och fick sitta ner på golvet. Efter en stund bredde jag en macka hållandes mig i kanten på diskbänken. Sen hände nåt ännu värre. Jag halvlade mig i soffan och tog en tugga på mackan. Sen somnade jag innan jag hunnit svälja. Läskigt. Det hände två gånger. Jag vaknade med munnen full av bröd.
När syrran från ASIH kom senare berättade jag allt för henne och då sa hon att det lät som om jag hade tagit nåt starkt. Jag sa att jag tagit en morfintablett. Men det var först senare jag upptäckte att det var den starkare sorten. Nu åker den iväg till apotekets medicininsamling.
Jag kände mig allt sämre och pratade med mottagningen, läkare skulle ringa efter proverna på fredag. Jag fick dock veta att jag kunde höja Ataraxdosen. Nästa natt gick något bättre. Fick dock feber på kvällen ca 38 som var borta till morgonen.
Jag skulle ha fått skjuts för att köpa julgran på torsdagen men det gick i stöpet eftersom jag inte orkade.
Fredag morgon tog jag bussen till Danderyds Sjukhus. Det var jobbigt, helst vill jag bara ligga kvar i sängen och nu hade jag inga sjukresor. Men jag tog mig dit och hem och blodprovet gick bra.
Sen ringde överläkare H  och sa att proverna var sämre och jag sa att jag mår inte bra och han skulle kolla med infektionsläkare och återkomma. Sen fick jag besked att komma in för en starkare antibiotikabehandling. Jag hade svårt att hitta energi till att diska och packa, men det gick till sist. Släckte för mina små fåglar som får så mörkt och tyst när jag är borta. De såg inte så glada ut. Jag tyckte dock att det var skönt att komma hit eftersom jag inte orkade något ändå.
Så nu har jag fått ny antibiotika intravenöst sen i fredags och idag börjar jag känna mig bättre. Jag sa till läkaren att nu ska jag inte tjata om att komma hem, bättre att jag blir frisk.
Jag har ätit idag, något som kallas E-kost som är väldigt bra när man inte har aptit. Det är små energiladdade rätter, förrätt, huvudrätt och efterrätt. Jag får också i mig en yoghurtbaserad näringsdryck. Efter att knappt ha ätit på två dagar så känns det bra.
Jag har tagit med mig min dator och första säsongen på The Wire som jag ser om, vilket var lyckat. Sen har en av mina kusiner introducerat Quizkampen till mig så nu spelar jag det för fullt. Annars lyssnar jag på radio, ser på skidor på TV och längtar tills jag kan åka längd igen, broderar och löser Sudoku. Det går rätt bra att vara här. Har dessutom ett rum med kylskåp som jag fyllt med tre näringsdrycker och en liten kaviartub.
Skriver snart igen.