Jag har haft flera samtal nu med överläkare, bland annat min bästa H. De fick nyss rapporten om biopsin och igår hade de en konferens med patologerna och fick då se den lilla leverbiten. Den mår inte bra alls, mycket fibros och fläckar av cirros. Nu är planen att jag ska ta en ny medicin som kan hålla tillbaka fibrosen lite och ev ta bort lite men ingen tror på att levern kan bli helt bra. Om jag förstod det rätt var det mer för att den inte ska bli alltför dålig för snabbt. Jag ska tillbaka till hepatologen där medicinarna är. Bad att få komma till PS som jag gick till i femton år innan jag transplanterades. Det skulle B-G fixa, den andra överläkaren jag pratat med som jobbar denna vecka. Sen kommer de att diskutera en omtransplantation under våren och när de tagit ett beslut så gör de en förenklad utredning och sätter mig på kö sen. Känns helt overkligt, smärtsamt men ändå börjar det äntligen klarna och allt är inte så mycket kanske eller vi får se längre. Personalen här tror att min fruktansvärda huvudvärk kom när jag fick beskedet (vilket den gjorde). De är verkligen omtänksamma och säger att de förstår hur jobbigt detta måste vara. Dock är ju min livskvalité nu inte alls bra, sämre än innan transplantationen så att något går att göra är ju en välsignelse.
Orsaken till att den här levern inte har mått så bra är svår att fastställa. Kan vara syrebrist, avstötningsreaktioner, mina gamla sjukdomar, kanske allt tillsammans. Det finns ingen tydlig bild.
Det här blir ju en blogg som går i en loop nu kan man säga, tråkigt eller intressant?
Det blir nog snart dags att skriva igen.
🐋🐋🐋🌺🌸
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar