Nu har jag jobbat i snart två månader och det går väldigt bra, den 1 november kommer jag att gå upp till 50%. Den enda svackan var efter uretärscopin då jag kände mig rätt dålig i en vecka. Ingen feber men allmänt matt och svag. Det gick dock över och jag fick prata med den urolog som gjorde scopin som sa att det kan ta lite tid. Jag fick lämna ett urinprov som inte visade på några bakterier men lite svamp vilket inte är något de behandlar om jag inte mår dåligt av det.
Sen har jag redan tagit bort den nya stent de satte in i urinledaren. Fick en tid redan den 10 oktober som jag verkligen var nervös över eftersom det gick så dåligt första gången jag tog bort en stent, våren 2018. Då jag fick en urisepsis. Försökte boka om tiden två gånger eftersom jag ska fira min 60-årsdag nu till helgen i Dalarna tillsammans med familjen och var så rädd att det inte skulle bli av om jag blev sjuk. Men det var så svårt att hitta en ny tid och eftersom jag skulle få IV antibiotika innan så bedyrade sköterskorna att det skulle gå bra. Och det gjorde det. Tack och lov. Så nu är jag utan stent sen en vecka tillbaka och det är väldigt skönt. Ingen smärta när jag kissar eller ständiga trängningar.Jag tog också Cefadroxil i tre dagar efteråt, vilket var mitt eget förslag som läkaren tyckte var bra. Hmm, det är mycket man får tänka på själv.
Nästa steg är en scintografi tror jag det heter på njurarna och prover om två veckor för att kolla njurvärdena. Åh vad jag hoppas att det ska gå bra nu och att min vänstra njurledare inte ska korva ihop sig igen.
Det blev därför inget besök hos barnmorska för att ta cellprov eftersom det var på samma dag så nu ska jag dit den 13 november samma dag som nästa läkarbesök är på F61. Lyckades få det på samma dag eftersom båda besöken är på Huddinge.
Tog vanliga leverblodprover i början på oktober och allt var tiptop:). Prover en gång till nu i början på november inför läkarbesöket. Känns som jag håller på att fasas ut från att vara ständig patient.
Besök hos hudläkare Martin förra veckan och han berättade att den hudförändring han tog bort i somras var början på skivepitelcancer. Ingen fara då den inte gick på djupet och allt var borta. Den satt på vaden och beror på solande, vilket jag ju är superförsiktigt med, men det går väl inte att skydda sig från allt när man tar immunsuppressivt. Han sa att de kommer att hålla koll på om det blir fler förändringar och de kommer att se över kroppen en gång i halvåret, vilket väl är ungefär vad de har gjort hela tiden. Han skrapade bort och frös på två vårtor på ovansidan av handen också. Nu ska jag behandla några andra vårtor på handen med vårtmedel och sen ska han frysa dem när jag kommer tillbaka i januari.
Jag har stått still på 65 kg ett tag men senast jag vägde mig var det 66, bra. Mitt mål är ca 70 helst. Jag tränar mer och var på gymmet på jobbet en dag men blev sen förkyld, ska börja om nästa vecka. Småspringer uppför mina två trappor hemma ibland och orkar gå promenader på ca 45 minuter nu. Går till tåget ca en gång per dag vilket tar mellan 15-30 minuter beroende på vilken väg jag tar. Så styrkan och konditionen håller verkligen på att bli bättre,
Planer framöver är alltså provtagning och läkarbesök i november. Skriver efter dessa om inget annat inträffar.
Ta hand om er och varandra!
💙🍁🍂🍄
